Sociopati
Sociopati låter bättre än psykopati men det är det samma,även narcisistiska personlihetsdrag är väldigt likt. Det är ingen sjukdom, man kan inte få detta som en diagnos, ändå ställer det till mycket problem i livet...för andra, för dem som denna personen träffar. Kolleger, vänner, släkt, partners och inte minst barn. Vuxna kan ta avstånd från personen men den valmöjligheten har inte barn, därför blir de mer präglade. Att som vuxen ta avstånd låter lät men det är svåraer än man kan tro.
Att leva med någon som har denna "störning" är att leva i en destruktiv relation och som jag tidigare skrivit är det svårare, mycket svårare att ta sig loss från denna typ av relationer.
En person med dessa drag saknar samvete, har därmed aldrig dåligt samvete och behandlar andra personer illa, avsaknande av empati- förmågan att sätta sig in i hur andra känner. Fy, en otrevlig typ tänker många, dessa kan väl inte vara så svåra att undvika? eller?
Man brukar först och främs skilja på vardagspsykopaten och den kriminelle psykopaten. De sitnämna möter man ofta i fängelset eller är fd. fängelsekunder. De gör ofta upprepade kriminella handlingar, kan vara allt från rån (ofta grovt), misshandel, våldtäkter, kidnappningar och mord. Men det kan vara otroligt charmerande personer ändå. För det är det som är det svåra, sociopaten är ofta otroligt charmerande på ytan.
Vardagspsykopaten tror jag de flesta träffat, en chef, kollega, någon i vänskapskretsen och i värsta fall en nära anhörig...
Otroligt charmerande, verkar lyhörd, intuitiv, spännade, framåt och man blir ofta väldigt smickrad av denne person. Många högre chefer har detta i högre eller lägre grad, kanske behövs en okänslig framtoning, det blir svårt att tänka på att "Svensson" måste flytta och inte har mat på bordet om han blir uppsagd, för att kunna driva företaget effektivt och mot framgång.
Härifrån tänker jag fokusera på privata och nära relationer med vardagspsykopaten.
Många psykopater lever i en falsk drömvärld, lögnerna används för att förgöra andra och upphöja sig själv, ljugandet har inga gränser och en avslöjad lögn följs genast av en ny som passar bättre för dagen. En psykopat kan säga förlåt, visa ömma känslor och göra allt som denna vet träffar mitt i prick men allt är bara tomma ord i syfte att vilseleda. Ljugandet, sveken och de smärtsamma handlingarna återkommer alltid och för alltid.
Det handlar om manipulation som i förlängningen ofta resultera i en form av hjärntvätt, offret tappar sitt eget jag utan att förstå vad som händer, någon tar över ens liv och innersta känslor och utnyttjar sedan övertaget för att tillfredställa eget maktbegär. En person med psykopatisk störning manipulerar inte medvetet, det är ett inlärt mönster som tidigare gett vinst och framgång, avsaknaden av empati och medkänsla gör att liten hänsyn tas till andras känslor och olycka.
När man inser vidden av hjärntvätten kanske man, om man inte levt i denna typ av relation, bättre förstår att det är svårt att ta sig ur relationen. Det första steget är ofta att inse att smickret inte är sant, att man kan slå detta ifrån sig. Allt det andra man får höra är naturligtvis inte heller sant men för att kunna ta sig fri så måste man först sluta gå på all uppvaktning och smicker som man också kan få. Smickret tar på inga vis bort allt det dåliga, åtminstone inte på sikt.
Man kan uppleva att man inte vet vem man lever med, vem är han, är han den elake eller snälle killen? För två så olika personer kan väl knappast finnas inom samma person, eller? Men om jag bara är snällare, mer tillmötesgående, ställer upp mer, tjatar mindre så kanske han blir den snälle killen alltid, eller? NEJ!
Ofta börjar relationen med en intenssiv uppvaktning, man har mött den riktige "drömprinsen", det kommer kanske blommor till arbetet eller hem, han lägger märke till vad du säger och önskar och ger dig det. Omgivningen brukar stå och titta med avund... ända till att relationen är etablerad, man kanske flyttar ihop, då börjar försiktigt hjärntvätten... Man kanske får höra att man ser tråkig ut då man har mjuksikläder hemma, att man blivit tjock, är ful utan smink, att man inte städar, lagar mat, tvättar eller gör något annat dåligt. Kanske tilllåts man inte träffa vänner eller släkt, då om inte förr ska man bryta. Ingen normal människa ställer detta krav!!! Sen kan man tycka mer eller mindre om sin nya släkt, det är inte det det handlar om.
Man blir nästan alltid mer isolerad, kanske blir man lämnad och hämtad på arbetet, för att man inte ska kunna hitta på något på vägen... Han har kanske full koll och sköter all ekonomi, du får kanske bara "fickpengar", allt för att kontrollera dig.
Läste att man aldrig kan vinna över en psykopat, t.ex. i rätten och att de ofta ekonomiskt tjänar på detta, värre är om man förlorara sina barn till denne person. Man ska vara nöjd om man kommer ifrån relationen med livet i behåll, hälsan, åtminstone den psykiska är ofta sargad, men det går att bygga upp.
Alla psykopater har naturligtvis inte alla drag och de kan vara mer eller mindre uttalade.
Lite kännetecken...; ofta ytlig charmig i kontakten, överdrivna föreställningar om den egna betydelsen och förmåga.
Blir lätt uttråkad, behov av ständig omväxling och stimulering, ljuger, manipulerar och bedrar . Har ofta flacka emotionella relationer, brister i skuldkänslor, känner ingen ånger och har svårt att förutse konsekvenserna av sitt eget handlande eller struntar i det och kan upplevas som hård och okänslig, saknar empatisk förmåga.
Utnyttjar andra för egen vinning, kan lätt bli aggressiva och har ofta orealistiska långsiktiga planer för sitt liv.
Impulsstyrd, oansvarig, bryter överenskommelser, ofta dålig pliktkänsla är andra egenskaper som kan finnas.
Tror du att du upplever detta så fly och vänd dig inte om. Magkänslan i dessa fall är ofta rätt! Man kan tro att man överdriver för det är så absort och olikt allt annat man upplevt, men min erfarenhet är snarare att man förminskar problemet än överdriver... Lita på dig själv!